Trots att de nu var universitetsstudenter var det inte självklart för de första studentskorna att bära det synliga tecknet på deras nyvunna status – studentmössan. Många ville hålla en låg profil. Och var det inte missklädsamt med en skärmmössa på en kvinna? De nordiska studentmössorna skapades i mitten av 1800-talet. Från början var de tänkta att fungera som nationella kännemärken från studenter

https://www.kvinnor150.lu.se/studentmossan-langsamt-erovrad-manlig-statussymbol - 2025-06-27

”Elsa Collin var en studentska som man lade märke till i tidens Lund”. Så skrev den blivande litteraturhistorikern Algot Werin om sin tid som gymnasist. Och nog syntes läkardottern Collin (1887–1941) från Helsingborg, inte bara genom att uppträda med studentmössa ”högt på hårburret” och att röka cigarr offentligt, utan också som Lunds första kvinnliga spexare! Det var redan som novisch 1907 som Co

https://www.kvinnor150.lu.se/elsa-collin-spexpionjar-med-cigarr-och-studentmossa - 2025-06-27

Birgitta Odén (1921–2016) var den första kvinnan som innehade en professur vid Lunds universitet, och hon var också den första kvinnliga professorn i historia i Sverige. I Sverige dröjde det innan de första kvinnliga professorerna anställdes. Det hade bland annat sin förklaring i det att kvinnliga professorer på statliga universitet inte tilläts förrän 1923 års behörighetslag antogs. I Uppsala til

https://www.kvinnor150.lu.se/birgitta-oden-en-lundensisk-professorspionjar - 2025-06-27

Av Lunds universitets tidiga kvinnliga studenter valde en hög andel att studera medicin. Det var bland annat ett resultat av att privatläkare var en av få möjliga akademiska karriärer så länge som alla högre statliga tjänster var förbehållna män. De flesta av dessa tidiga kvinnliga medcinare nöjde sig med att bli licentiater, den examen som krävdes för läkarlegitimation, men inte Gertrud Gussander

https://www.kvinnor150.lu.se/gertrud-gussander-startade-sjukhus-under-doktorandtiden - 2025-06-27

Att kvinnor i och med 1870-talet formellt kom att accepteras som studenter innebar inte automatiskt att de samtidigt blev socialt accepterade i studentlivet. Här skulle det dröja åtskilliga decennier innan studentskorna fick dela samma estrader som sina manliga studiekamrater. Visserligen hyllades många av de allra första studentskorna artigt av sina studentnationer med särskilda fester till de ex

https://www.kvinnor150.lu.se/trog-fard-till-spexscen-och-karnevalstag - 2025-06-27

Inträdesbiljetten till den högre utbildningen var en studentexamen. Män kunde avlägga en sådan vid de högre läroverken, men dessa var inte öppna för kvinnor. Hur gick de blivande kvinnliga studenterna till väga för att lösa det problemet? Under 1800-talet var frågan om kvinnor och högre utbildning komplicerad. När den obligatoriska folkskolan infördes i Sverige 1842 var det självklart att skolplik

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnorna-och-resan-till-en-studentexamen - 2025-06-27

Dora Jacobsohn (1908–1983) var läkare, banbrytande forskare inom neurofysiologi och den första kvinnliga professorn vid den medicinska fakulteten. Men starten på den akademiska karriären var allt annat än enkel. Dora Jacobsohns akademiska karriär startade inte i Lund. Hon föddes i Tyskland och studerade medicin i Berlin. I januari 1933 avlade hon läkarexamen, och bara några dagar senare utnämndes

https://www.kvinnor150.lu.se/dora-jacobsohn-den-forsta-kvinnliga-professorn-i-medicin - 2025-06-27

Statliga läroverk öppnades inte för kvinnor förrän 1927. De kvinnor som dessförinnan ville ta studenten med eventuellt sikte på universitetsstudier hänvisades till privata flickskolor. I Lund startades två sådana. Under 1800-talet fanns fler mindre så kallade flickpensioner i staden. I de flesta av flickpensionerna låg emellertid inte fokus på akademiska studier, utan målet var snarare att uppfost

https://www.kvinnor150.lu.se/flickskolor-i-lund - 2025-06-27

Carin Boalt blev 1964 den första kvinnliga professorn vid en teknisk högskola. Förutom att Boalt var en forskarpionjär hade hon också stor betydelse den svenska välfärdspolitikens utformning, bland annat vad gällde synen på hemarbete och bostäder. År 1964 blev Carin Boalt (1912–1999) den första kvinnliga professorn i Lund när hon fick en tjänst vid Lunds tekniska högskola (LTH). LTH var emellertid

https://www.kvinnor150.lu.se/carin-boalt-forsta-kvinnliga-professorn-vid-en-teknisk-hogskola - 2025-06-27

Många av de tidigaste lundastudentskorna kom från hem utmärkta av såväl akademisk bildning som hög social status. Det gällde i högsta grad Sofia Holmgren (1864–1953): icke blott var hennes far liksom två av dennes bröder professorer, hon hade även en mor från den svenska högadeln. Själv bildade hon aldrig familj men bistod troligen många andra blivande föräldrar i sin roll som pionjär inom sexualu

https://www.kvinnor150.lu.se/sofia-holmgren-professorsdotter-och-sexualupplysningspionjar - 2025-06-27

Frida Palmér (1905–1966) var en av de mest lovande forskarna i astronomi under mellankrigstiden. Men efter topphemligt arbete vid Försvarets radioanstalt under andra världskriget kom karriären av sig. Astronomer har ofta haft anmärkningsvärt omfattande internationella kontakter alltsedan Tycho ­Brahes tid, och detta gällde även Palmér. Redan under sin doktorandtid vistades hon vid de ansedda obser

https://www.kvinnor150.lu.se/frida-palmer-astronomidoktor-som-knackte-koder-fra - 2025-06-27

Ända sedan grundandet 1666 har Lunds universitet haft rätt att utdela doktorstiteln som sitt högsta lärdomsbevis. Ursprungligen – och alltjämt huvudsakligen – är denna värdighet förstås till för dem som förvärvat den genom en formell forskarutbildning, men under 1800-talet uppkom tanken att universitetet kunde välja att på detta sätt hedra även andra som på något sätt gynnat vetenskapen eller univ

https://www.kvinnor150.lu.se/hedrade-damer-i-hatt-och-krans - 2025-06-27

”Jag är inte en kvinna, jag är en Petrén”. Så lär Louise Petrén (1880–1977) ha svarat när någon uttryckte sin beundran över att hon som kvinna disputerat i matematik. Onekligen fanns det ett släktdrag att peka på: Petrén hade inte mindre än nio bröder. Av dessa disputerade sju och fyra blev professorer (en av dem, Gustaf Petrén, var för övrigt opponent när den första kvinnan att disputera i medici

https://www.kvinnor150.lu.se/louise-petren-matematikpionjar-och-fredsaktivist - 2025-06-27

Tjugo pionjärer på tio år De första studentskorna skrev in sig vid Lunds universitet 1880, sju år efter att det blivit möjligt för kvinnor att studera vid universitet i Sverige.Länge var andelen kvinnliga studenter låg, men ökade i takt med att fler dörrar till arbetsmarknaden öppnades för kvinnor.Inom akademin gick det långsammare att öka antalet kvinnliga doktorer och lärare och det dröjde ända

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnliga-pionjarer-vid-lunds-universitet - 2025-06-27

Om det hade tagit sju år från riksdagsbeslutet 1873 till att de första kvinnorna skrevs in vid Lunds universitet så skulle det dröja ytterligare tjugo år innan denna grupp fick ett eget organiserat forum i studentvärlden. Först år 1900 bildades Lunds kvinnliga studentförening. Under de närmaste fyra decennierna skulle den i gengäld bedriva en desto livaktigare verksamhet.  Under 1880-talets första

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnliga-studentforeningens-uppgang-och-fall - 2025-06-27

Många av de tidiga studentskorna höll en låg profil under sin tid vid universitetet. Dristade de sig att närvara vid kår- och nationsmöten så insåg de att de likväl inte förväntades yttra sig i debatten. Men undantag fanns och en som alls inte var lagd för att tiga still var Hildur Sandberg (1881–1904). Så har hon också, ett tragiskt kort liv till trots, blivit en av de mest hågkomna av sin genera

https://www.kvinnor150.lu.se/hildur-sandberg-frigjord-radikal-med-oklart-slut - 2025-06-27

Samtliga studenthem som som slog upp portarna i Lund i slutet av 1800-talet var enbart avsedda för män. I början av 1900-talet startades dock ett första studenthem för kvinnor i mycket blygsam skala. Ekonomin satte käppar i hjulet för större satsningar, varpå det dröjde ända till 1937 innan Studentskegården kunde invigas. I Lund runt sekelskiftet 1900 rådde det egentligen ingen brist på studentrum

https://www.kvinnor150.lu.se/lang-vag-mot-varaktigt-hem-kvinnliga-studenter - 2025-06-27

Det tog 326 år in i Lunds universitets historia innan en kvinna tillträdde rektorsämbetet. År 1992 blev Boel Flodgren (f. 1942) den första kvinnan som utnämndes till rektor vid ett svenskt universitet. År 1992 efterträdde Boel Flodgren efterträdde Håkan Westling på posten som rektor för Lunds universitet och satt kvar i tio år fram till 2002. Boel Flodgren är jurist och har som forskare framför al

https://www.kvinnor150.lu.se/boel-flodgren-sveriges-forsta-rectrix-magnifica - 2025-06-27

Utbildningar till folkskollärare, sjuksköterska och sjukgymnast, vars motsvarigheter idag ligger inom universitetet, bedrevs länge vid fristående utbildningsanstalter. Dessa utbildningar var tidigt öppna för och dominerades av kvinnor. Således fanns det fler kvinnor med högre utbildning än de inledningsvis få kvinnorna med universitetsexamen. 1873 års riksdagsbeslut ledde knappast till någon rusni

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet - 2025-06-27

När den allmänna folkskolan inrättades i Sverige var den redan från början öppen för såväl manliga som kvinnliga elever. På lärarsidan dominerade däremot inledningsvis männen, vilka utbildades vid särskilda folkskollärarseminarier (till skillnad från i dag när alla nivåer av lärare – från förskola till gymnasium – utbildas på högskolenivå var det i äldre tider länge endast läroverkslärare som läst

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet/lararinneseminarier-i-lund - 2025-06-27